När tåget bara går

Herregud vad min häst var laddad ikväll. Som en tickande bomb deluxe! 
Med tanke på de två senaste dagarnas vila tänkte jag mig ett lugnare joggpass ikväll och bestämde mig för att longera henne ett litet tag först för att låta henen få utlopp för energin. På linan var hon så seg att jag kände knappt igen henne. Frustade nöjt och jag fick kämpa för att hålla igång henne. Tänkte då attd et var lika bra att hoppa upp så lugn som hon var. 

Sagt och gjort. Jag sitter upp medans Sacci står som ett ljus, snällt och väntar. lägger av mig jackan på sargen och smackar sedan försiktigt på. BOOOOOOM. Hon exploderade. Jag la knappt an skänkeln och Sacci for iväg i galopp-studs längst långsidan. Av ren erfarenhet vet jag att det itne lönar sig att sitta och bromsa henne elelr bli hängande i handen så jag säger ett lugnt "ptroooo...." BOOOOM. Med ens tvärnitar hon till den grad att jag höll på att flyga rakt över halsen. "YESBOX MATTE, JAG ÄR REDO, JAG STÅR STILLA. VAD SKA VI GÖRA NU!?" 
  Lade an skänkeln försiktigt igen och hon for framåt som en skållad råtta igen. Hon var så extreeeemt pigg och lydig på samma gång! Dessutom känns det verkligen att hela kroppen på henne är full av busigheter. Så fort hon fick chansen var hon tvungen att lägga in lite glädjebock och skutt men inte en enda gång av elakhet. Bara energi som kokade över på alla håll och kanter. "Bara"... 

Jobbade henne därefter nästan enbart i trav med massor av övergångar för att få henne mjuk och blockera "av/på-effekten". När Sacci är på det där explosiva humöret brukar jag tänka att jag vill kunna dimma ner henne. Inte stänga av. Lite som en lampknapp. Man vill inte bara kunna ha ett on- eller off-läge utan kunna kontrollera all energo som en dimmer för mjukhet och sammanhängande övergångar. Den dimmern är oftast mer saknad än närvarande... hehe... men vi jobbar på det, det finns i bakhuvudet hela tiden! En klar favorit i uppvärmningen just nu är serpentiner med övergångar i mängder och sedan galopp ur kortsidorna. Man får hästen mjuk runt innerskänkeln samtidigt som den blir uppmärksam och lysig för dina hjälper. Bra tips! 


Just nu är jag så taggad på att själv hoppa med Saccan, kryper snart ur skinnet av att vara med alla andra på tävlingar! Här ovan på vår första Pay n' Jump i Hittarp. 70 cm och Sacci tyckte att det var den fånigaste lill bana hon någonsin sett... haha! De håller bana nästa helg också, hade varit så roligt att åka dit och hoppa lite, men vi får se. Ska se hur Sacci känns i veckan och vad Helena säger när hoppträningarna drar igång nästa vecka igen. Hoppas!