Därför har min häst dansat på bakbenen
Det hittades inget fel på min häst. Inga stelheter, ingen fysisk skada i kroppen, inga problem med tänderna, ingenting. Sacci var frisk, kry och fräsch förutom det faktum att hon rasat i vikt. Efter nästan ett halvår i min ägo och inget "fel" hittats som kan förklara varför hon stegrade och illskt ville ha av mig. Ni kanske kan förstå varför jag till slut började tro att hon helt enkelt hatade mig. Att hon inte tyckte att jag tog hand om henne tillräckligt bra och allt det där. För det var precis det jag började tro. Vad skulle det annars kunna vara?
Med tiden insåg jag att det bara var att bita i det sura äpplet och rida ut stormen. Jag lärde mig att hantera hennes stegringar, att sitta kvar, att läsa henne och blockera beteendet innan hon ställer sig i de flesta fall. Men även om det blev hanterbart så gjorde det ont i hjärtat att rida henne när man inte visste vad det var som orsakade ett sådant beteende. Det kändes bara fel. För någonting låg bakom det här, inte kunde min snälla Sacci förvandlas till en sådan liten avkastarkanon utan anledning. Gjorde jag något fel? Min enda slutgiltiga teori var: "Jag har ridit sönder hästen och hon hatar mig." Punkt. Här kanske ni kan förstå varför min ridglädje försvann. Varför jag skakade i benen när jag skulle rida och varför tårarna tryckte bakom ögonlocken varenda gång jag satt av.
Med tiden insåg jag att det bara var att bita i det sura äpplet och rida ut stormen. Jag lärde mig att hantera hennes stegringar, att sitta kvar, att läsa henne och blockera beteendet innan hon ställer sig i de flesta fall. Men även om det blev hanterbart så gjorde det ont i hjärtat att rida henne när man inte visste vad det var som orsakade ett sådant beteende. Det kändes bara fel. För någonting låg bakom det här, inte kunde min snälla Sacci förvandlas till en sådan liten avkastarkanon utan anledning. Gjorde jag något fel? Min enda slutgiltiga teori var: "Jag har ridit sönder hästen och hon hatar mig." Punkt. Här kanske ni kan förstå varför min ridglädje försvann. Varför jag skakade i benen när jag skulle rida och varför tårarna tryckte bakom ögonlocken varenda gång jag satt av.
Sen kom Ann. Equiterapeuten som kännt Sacci i flera år och som kollat henne genom åren. En annan tjej i stallet skulle boka henne och jag passade på samtidigt. Tänkte att "det kan väl vara bra i förebyggande syfte om inte annat". 
Det var de mest välinvesterade pengar jag lagt ut någonsin. Det visade sig att jag skulle få svar på mina frågor och en logisk förklaring till min prinsessas protesterande i ridningen trots inga fel hittade. Äntligen. Jag kan inte med ord beskriva vilken sten som lyfts ifrån mina axlar.
Ann är duktig. Väldigt duktig. Dessutom så känner hon till Sacci och vet vad som behövt göras genom åren, när hon varit stel, var och hur. Hon känner till varenda muskel och minns hennes kroppsform genom åren. Hon kunde därför direkt se på Saccis ändrade kroppsform att det skett ett ryttarbyte och att Sacci därmed inte tappat en väldig massa muskler som jag trott. Hon har bara byggt muskler på andra ställen. Jag som rider så mycket dressyr och dessutom inte är stark nog att hålla ihop henne själv i galoppen när hon brallar iväg har fått henne att arbeta med ryggmuskler hon inte behövt hos den förra ägaren som varit lång och stark. Istället har hon byggt en ny överlinje med mer välmusklad rygg och rumpa samtidigt som hon tappat muskler på sidorna av höfterna. Detta har gjort henne rundare i formen och mer aktiv bak. Vilket i sin tur leder till att hon inte vard et minsta stel bak. Jag fick beröm för en fin och mjuk häst, vilket jag egentligen inte har någon annan att tacka för än en magisk dressyrtränare. Cicci for president - Ingen kan få en häst så rund och lösgjord som Cicci.
Under sex månader har jag alltså legat sömnlös & gråtit över att jag förstört det finaste jag äger för att jag är för dålig på att rida. Medans sanningen har varit att jag helt enkelt bara musklat om henne med hjälp av mjuk och lösgörande ridning. Ingenting dåligt alls, bara ett ryttarbyte med kontrast. Förstår ni ens min lättnad? Här har jag trott att jag förstört hästen och så får jag höra att jag ska klappa mig själv på axeln för att hon fått en fin överlinje och blivit rund i steget!? Gudarna ska veta att jag drog mitt livs största suck av lättnad.
Ann visade också hur jag kunde massera hals- och bogmuskulaturen för att förebygga stelhet. Framförallt i vänster varv som är mitt svåra varv... någon mer som känner igen sig i det där med vänstermotoriken? Hehe...
Summa kardemumma, är det inget fel på sacci och har aldrig varit, hon har inte haft ont och jag har inte gjort någon skada. Jag har tvärtom, bara gjort jätterätt. Hon har sedan helt enkelt kommit på att hon kan fly undan när det blivit jobbigt att arbeta med ryggen. Därav har det varit en tillfällig lösning att "driva på framåt" när hon protesterat, hon har då släppt ryggen och sluppit undan. I längden har det inte hjälpt ett dugg. Nu ska vi istället öva galopp, så långsamt det bara går, (min specialitet... farträdd som jag är) utan att bryta av, för att hjälpa henne att bygga upp musklerna kvickare så att hon blir stadig i sin nya linje.
Älskade häst, äntligen kan jag andas ut.
Det var de mest välinvesterade pengar jag lagt ut någonsin. Det visade sig att jag skulle få svar på mina frågor och en logisk förklaring till min prinsessas protesterande i ridningen trots inga fel hittade. Äntligen. Jag kan inte med ord beskriva vilken sten som lyfts ifrån mina axlar.
Ann är duktig. Väldigt duktig. Dessutom så känner hon till Sacci och vet vad som behövt göras genom åren, när hon varit stel, var och hur. Hon känner till varenda muskel och minns hennes kroppsform genom åren. Hon kunde därför direkt se på Saccis ändrade kroppsform att det skett ett ryttarbyte och att Sacci därmed inte tappat en väldig massa muskler som jag trott. Hon har bara byggt muskler på andra ställen. Jag som rider så mycket dressyr och dessutom inte är stark nog att hålla ihop henne själv i galoppen när hon brallar iväg har fått henne att arbeta med ryggmuskler hon inte behövt hos den förra ägaren som varit lång och stark. Istället har hon byggt en ny överlinje med mer välmusklad rygg och rumpa samtidigt som hon tappat muskler på sidorna av höfterna. Detta har gjort henne rundare i formen och mer aktiv bak. Vilket i sin tur leder till att hon inte vard et minsta stel bak. Jag fick beröm för en fin och mjuk häst, vilket jag egentligen inte har någon annan att tacka för än en magisk dressyrtränare. Cicci for president - Ingen kan få en häst så rund och lösgjord som Cicci.
Under sex månader har jag alltså legat sömnlös & gråtit över att jag förstört det finaste jag äger för att jag är för dålig på att rida. Medans sanningen har varit att jag helt enkelt bara musklat om henne med hjälp av mjuk och lösgörande ridning. Ingenting dåligt alls, bara ett ryttarbyte med kontrast. Förstår ni ens min lättnad? Här har jag trott att jag förstört hästen och så får jag höra att jag ska klappa mig själv på axeln för att hon fått en fin överlinje och blivit rund i steget!? Gudarna ska veta att jag drog mitt livs största suck av lättnad.
Ann visade också hur jag kunde massera hals- och bogmuskulaturen för att förebygga stelhet. Framförallt i vänster varv som är mitt svåra varv... någon mer som känner igen sig i det där med vänstermotoriken? Hehe...
Summa kardemumma, är det inget fel på sacci och har aldrig varit, hon har inte haft ont och jag har inte gjort någon skada. Jag har tvärtom, bara gjort jätterätt. Hon har sedan helt enkelt kommit på att hon kan fly undan när det blivit jobbigt att arbeta med ryggen. Därav har det varit en tillfällig lösning att "driva på framåt" när hon protesterat, hon har då släppt ryggen och sluppit undan. I längden har det inte hjälpt ett dugg. Nu ska vi istället öva galopp, så långsamt det bara går, (min specialitet... farträdd som jag är) utan att bryta av, för att hjälpa henne att bygga upp musklerna kvickare så att hon blir stadig i sin nya linje.
Älskade häst, äntligen kan jag andas ut.
