att välja liv

Det är kanske inte alldeles förvånande om jag skulle säga att jobba med hästar är det absolut roligaste jag vet. Att sätta sig på ett kontor och jobba 7-16 finns inte ens på kartan, det skulle verkligen äta upp mig infirån och ut. 

Det finns så många unga hästintresserade tjejer & killar som drömmer om att jobba med just hästar på heltid, men på ytterst få av dessa vill göra jobbet. Aldrig slutard et förvåna mig hur många ungdomar som testar sina vingar i branschen och slutar lika kvickt då de inser att man faktiskt måste arbeta hårt, slita lite i sömnen ibland och utöver det faktikt prioritera om en del i sitt liv. 

För det är så det är. Det här handlar så mycket om att prioritera. När du söker ett jobb som hästskötare/groom så söker du aldrig bara ett jobb. I de flesta fallen ingår även bostad, stallplats och diverse praktiska lösningar. Med andra ord så står du inte bara inför ett val där du måste välja vart du vill arbeta. Du måste också se över; vart vill jag utvecklas? Vart i landet/världen vill jag bo, med vilka vill jag bo? Vilka vill jag ha i min nya familj? Vart trivs min häst? Helt enkelt - hur vill jag att mitt liv ska se ut framöver? *

När man börjar i ett nytt stall så innebär det inte bara ett nytt jobb att sätta sig in i. Du har också ett nytt hem. Nya familjemedlemmar du bor med och helt ny miljö och rutiner för din häst/hästar. Det är en livsomställning utan dess like och det är få jobb som är så mycket "allt-eller.inget" som med hästar. 

Det är hästar från tidiga morgonar till sena kvällar. Vardagar som helger. (även nattetid lär du snart vakna i panik för att ha glömt stänga någon boxdörr eller stängt in en stallkatt). Ibland är du ledig något men räkna med att det blir hästar då med. Och även om folk jämt säger att "man visst kan ha ett socialt liv" så kommer du garanterat alldeles för många gånger ringa dina vänner i sista stund för att ställa in på grund av - hästarna. Det där med 8 timmars sömn kan du vinka adjö till och likaså fikaraster och sovmorgnar. Å andra sidan kan du istälelt räkna med 12 timmar av det absolut bästa varje dag. 

Samtidigt är det lite allt det där som är charmen. Att antingen så gör man detta och då gör man det helhjärtat. Eller så har man helt enkelt inte viljan eller mentaliteten för att jobba så. De som inte vill det här ifrån hjärtat, de åker snart ut. Kvars tår den lilla klungan av människor med samma mål, passion och intressen i livet. Och tro mig - ingenting binder samman människor så mycket som sann passion och drömmar. 

Just idag blir det en sådan förändring för mig. Släpet står redo och väntar på hästen. Bilen är packad och det står ett rum i ett hus och väntar på att jag ska flytta in. Jag är nöjd med mitt val och det känns som om jag verkligen kommer att trivas. Lite lugnare än de ställen jag varit på tidigare och en familj med hjärtan av guld. 
Vi får väl se helt enkelt. Det är trots allt ganska nära till mitt kära Helsingborg så när jag är ledig är det aldrig långt hem! 


 

För snål för att hålla värmen

 
Såhär när hösten närmar sig börjar jag redan att fundera på hur man ska överleva årets väntande vinter med alla kroppsdelar i behåll. Dubbla lager jackor av tjockaste variant och trippla strumpor är ett måste och hästarna packas in i täcken på täcken. 

Ullfiltar är verkligen någotnign uppskattat i stallen och jag har länge varit sugen på en. Perfekt både vid framskrittning till hästen och till sina egna ben. Och lika bra till att värma sig själv med i stallet eller att ha under täcken på hästen för extra värme. De gulrandiga yllefiltarna ser man överallt och hur mysiga de än ser ut så är jag inte jättesugen på att springa runt med en likadan som alla andra. Istället har jag gått och dregglat över de Blå-bruna filtarna ifrån TRUST som på bilden ovan. Hur fina är de inte!? Förutom att jag älskar färgen så ska materialet vara jättebra och jag har bara hört bra recensioner om dessa. 

Även Kingslands varianter nedan är ruskigt snygga och lite mer unika i jämförelse med alla de gula som Svenska folket rider runt med. Dock så är jag aningens snål och tycker väl inte riktigt att det är värt att lägga dryga 3 000 riksdaler på en yllefilt. Jag ska frysa ruskigt mycket innan jag är beredd att lägga ner så mycket pengar på en filt... TRUST-filten är snäppet billigare och går loss för ynka halva priset. 

Nu tvekar jag på om det är värt men mitt i vinterns dystra kallaste månader kanske jag ändrar uppfattning, haha, vi får se! ISåfall lär jag vara en trogen spekulant på min efterspanade Trust-filt och likaså om det skulle dyka upp en begagnad i mitt flöde, då vet jag inte om jag kan hålla fingrarna borta! ;)
           
 

Konsten att överleva alla kalla ridhustimmar

Stallet här hemma där jag Sacci står har verkligen den absolu bästa platsen. Lätt att ta sig dit ifrån stan och nära till både skog, fantastiska välskötta ridstigar, galoppsträckor, öppna fält och strand på ridavstånd. Det är verkligen en lyx som alldeles för lätt blir bekväm med! 

Igår fick Sacci en välförtjänt vilodag och jag följde med Moa och hennes pålle ut på fältet för att fotografera lite. Jag lånade Moas kamera och jag inser mer och mer hur gärna jag hade velat laga min egen kamera och komma igång med fotograferandet mer igen. Vi får se, en vacker dag kanske jag köper mig en ny och tar upp fotograferandet ordentligt igen. För tillfället håller min kamera mest för bloggbilder och trista vardagsspektakel. Det funkar tills vidare.

Annars då? Jag ska snart ta mig ut till stallet för att mocka och fixa allt annat runtomkring så att jag bara kan åka upp och rida ikväll. Och jag är ruskigt sugen på att stanna till på hemmakväll för att köpa med mig något gott till kvällens ridhustimmar. Det är farligt att ha hemmakväll-butiken så nära stallet, det blir allt för många depåstopp ibland när stallet drar ut på tiden och det vankas långa timmar i rudhuset.. men det är dumt att klaga! Närheten till Sveriges godaste godis kommer helt klart att vara bland det jag kommer att sakna mest när vi lämnar det stall vi står i nu! 

Moa och hennes Loppan, hur fin är han inte!?