#HOOKEDONHÖÖKS

Jag tänkte fjäska in mig hos Sacci genom att bara låta henne gå och mysa i sommarhagen ett par dagar efter att hon varit så himla duktig sista tiden och verkligen glänste i Malmö i helgen. Jag tänkte att det skulle vara "mysigt". Äta lite gräs, njuta över livet och bara vara ledig. Tänker ni också så ibland? "åh, nu ska vi göra det lite mysigt för henne/honom". Nyströdd box, fluffigt stalltäcke och så ser man på de med ett lugn i hjärtat. "så mysigt", hahah det kan ju inte bara vara jag!?

I alla fall... snacka om att jag fick sota för de där slö-dagarna idag när jag skulle rida min lilla arbetsmyra. Hon var all over the place, kunde inte behärska sig någonstans utan ville ha fokus på ALLT samtidigt. Sådana dagar brukar jag tänka ifrån allt och bara göra det enkelt för henne. Hitta fokus och göra det lätt och enkelt för henne att göra rätt. Äeh, det var ingenting som var lätt och enkelt idag... Mest ett sådant där jobbigt ridpass ni vet när man varken kommer fram eller bak. Jaja, imorgon är en ny dag. Ikväll får hon mysa i boxen istället... 

 
 

Gramanen - stjälptygel eller hjälptygel?



Det är många som ifrågasatt mitt använda av gramantygeln. Främst i det avseende om att "gramaner knäcker bara nacken hästen", "graman är bara till för de som vill trycka ihop hästen utan att kunna rida", "gramanen får hästen att fuska", "du behöver väl inte graman på en så rutinerad gammal häst". Summa summarum gramantygeln borde brännas. 

Jag kan hålla med om det där. En felaktigt använd gramantygel stjälper mer än vad den hjälper.
I mitt fall använder jag inte den för att "trycka ihop min häst." Har aldrig gjort och kommer aldrig att göra. Hon går att rida i form och kan balansera upp sig själv i alla gångarter utan att behöva någon extra hjälp ifrån en graman. En pantertant kallas minsann inte pantertant för inget! 

DÄREMOT; så finns det en stor säkerhetsaspekt bakom mitt gramananvändande. Det här är en häst som inte tvekar en sekund över att ställa sig på två ben och dansa runt när något blir jobbigt eller något läskigt dyker upp. Någonting som hon satt i system sedan vår svacka i vintras. Detta har vi kämpatså himla hårt med att jobba bort och det händer allt mer sällan. Hon är en häst som är stark och har mycket i huvudet om man skulle komma på kant med varandra... I de lägen kan jag lätt inverka snabbt och effektivt på henne med en gramantygel som annars allt som oftast hänger helt löst eller löper fritt i min hand för full rörelsefrihet för hästen. Jag har ridit med graman för tränare flera gånger för att få korrekt hjälp och förståelse för hur och när jag ska inverka för absolut bästa effekt och korrekta hjälper. Givetvis används inte alltid gramanen, men det går i perioder, precis som mitt kära stos humör... haha ;) En vacker dag ska den dock brännas för gott hoppas jag!