Vad är en bal på slottet
Hej på er!
Vad glad jag blir i hjärtat av att kika in här emellanåt och se att ni är ett gäng flitiga besökare trots min frånvaro. Bästa ni! Det har minst sagt varit en händelserik sommar för mig och min fyrbenta bästa vän. Tävlingsdebut, börjat kunna hoppträna igen och flyttat ner till Grevlundagården för att jobba. Nu är vi hemma igen och snart flyttar vi igen mot nya äventyr. Eftersom jag varit så frånvarande här och flera av er varit nyfikna på hur det är att bo & jobba hos Lisen & Peder på Grevlundagården så tänkte jag vara kamrat nog att bjuda er på en liten sammanfattning nedan.. Förbered er på en bildstorm!
Vad glad jag blir i hjärtat av att kika in här emellanåt och se att ni är ett gäng flitiga besökare trots min frånvaro. Bästa ni! Det har minst sagt varit en händelserik sommar för mig och min fyrbenta bästa vän. Tävlingsdebut, börjat kunna hoppträna igen och flyttat ner till Grevlundagården för att jobba. Nu är vi hemma igen och snart flyttar vi igen mot nya äventyr. Eftersom jag varit så frånvarande här och flera av er varit nyfikna på hur det är att bo & jobba hos Lisen & Peder på Grevlundagården så tänkte jag vara kamrat nog att bjuda er på en liten sammanfattning nedan.. Förbered er på en bildstorm!
Först av allt, en vackrare hästgård än Grevlundagården får man leta efter. Ännu mer magiskt blir allt när solen står som lägst. Att kvällsfodra till den här vyn blev aldrig ens lite jobbigt.
Kvällsfodra innebar oftast 50% effektiv fodring och 50% mys med hästarna som alltid var redo för pusskalas!
Sacci trivdes med utsikten från ridhuset där hon kunde träna på byten och samtidigt hålla koll på hästarna utanför. Lyx!
Det finns bara en Cash In! Charmigaste Dannyboy. <3
Och Sigge. (Crusader Ice) Framtidens hingst och nutidens nallebjörn. Vet ni förresten vilket helvete det är att hålla rent skimmlar? Lovar att de på något vis skitar ner sig dubbelt så mycket än andra hästar också. Lovar!!
Varje morgon innan frukosten mockades hela stallet och sopades rent i varje hörn. Aldrig har frukost varit så gott som det var då.
Stora stallet må se mysigt ut på bilder ifrån gården och det ÄR mysigt. Absolut. Men så stort!? Det tog mig ett par dagar innan jag hade full koll på vart alla boxarna låg och vart alla genvägar mellan väggarna gick..
Att hitta i sadelkammaren var också ett äventyr! Med så många hästar och så mycket utrustning blev vi aldrig utan något att putsa vid dagens slut i alla fall!
Det var alltid lika spännande att se om hästarna såg likadana ut när man hämtade in dem som när man släppte ut dem. I de flesta fall inkluderades det avplockade flughuvor, bootsjakt i hagarna och ett benskydd här och där.. tokstollar!
En solklar favorit-tokstolle - Eddie (#Elle Dorado) stal mitt hjärta ifrån första stund och det blev en hel del skrittrundor och pallade päron med den här killen. Världens bästa Eddie!
En annan dam som nästlade sig in i mitt hjärta innan jag hann blinka är Sparven! (#FlipsLittleSparrow) Den lilla hästen med det stora hjärtat. Sparven är verkligen definitionen av ett bitch-face. Alltid öronen bakåt och hugger i luften så fort man närmar sig eller går förbi. Men bakom den fasaden - en av de finaste hästar jag någonsin haft att göra med. En oerhört speciell dam och jag tror att hon kommer att bli något stort. <3
Och såklart min egen älskade bästis som njöt av att ha saker att titta på precis hela tiden!
Min fyrbenta vän njöt av varje träning nere på stora ridbanan. Hinder överallt och underlag av världsklass. Gott nog för en diva som min pantertant. Jag gissar på att hon inte saknade ridhuset hemma särskilt mycket..
När Lisen åkte till Rio blev vi stalltjejer hundvakter och vi fick plötsligt en fläckig liten krabat som levde livet med oss. Alltid hack i häl och alltid med en viftande svans.
Även Britt, Grevlundas egen Queen B, flyttade in hos ossoch vår soffa ockuperades på heltid.
Sverige bjöd på sitt bästa väder mest hela tiden och den människa som satte upp den här bänken på dess plats förtjänar en solklar plats i himlen.
Soliga dagar och lika fina kvällar. Vad mer kan man begära?
När chefen gör en felfri OS-runda måste det firas. Firar gör man mycket på Grevlunda. (Tror nästan att gården toppar Skånes toppkonsumenter av tårta)
Det gick himla bra för den där chefen minsann. Som en riktig chef hoppade Allan och Peder hem ett OS-silver (hur bra var dem inte!!??) och hos Peders föräldrar firade vi efter en finalritt som gav oss gåshud ner i tårna.
Peder kom hem med medalj och hela Kivik ville titta. Silverpeder blev hans nya namn. (Ingen vet om det är för medaljen eller det grå håren som kommer med åren)
En silverkung ska firas och vi bjöd in till silverfest på Grevelunda för att överraska Peder. Alla skulle få vara med! Att ordna ett sådant spektakel var helt klart en kul dag på jobbet och mitt gamla eventhjärta slog för fullt.
Tårtor i överflöd ifrån KiviksCafé och bageri förgyllde både kvällen och ett antal fikaraster efteråt.. Hur fina var de inte?
När det var dags för den andra halvan av silverduon att komma hem, vår allas All In och Malin så fick jag offra mockningen en morgon för att pynta Allans box. Hur kul!? Mitt eventhjärta brann igen och jag gick all in (skrattpaus) med alla ballonger och kvarblivna dekorationer ifrån festen.
Och äntligen så var han hemma igen! Allan som på några veckor blev Silverhästen med hela Sverige.
Jag tappade räkningen på dessa fina kvällar när man sent om kvälalrna skrittade hem till stallet. Men varenda gång tänkte jag att det här är ett ställe man i hjärtat aldrig vill lämna. Lugnet som ligger över detta ställe mitt ute i ingenstans tillsammans med den natur som omger allt. Det är ingenting man återberättar med ord.
Ser så himla fint ut på gården! det måste vara underbart att jobba för så underbara människor som Peder och Lisen. Lycka till Hanna <3